Historia

Den framväxande arbetarrörelsen och arbetarna i Bredsjöhyttan och Ösjögruvan hade behov av möteslokaler, där politiska och fackliga spörsmål avhandlades, där debatter och föredrag i aktuella samhällsfrågor avhölls, där kulturella evenemang rörde känslorna och där dans och olika nöjen livade upp befolkningen efter en slitsam arbetsvecka.

             Föreningen Folkets hus u.p.a. i Bredsjö bildades söndagen den 26 maj 1918. En dansbana fanns redan som föreningen tog över. Andelsteckning, insamlingar och basarer skapade snart en grund för att påbörja ett folketshusbygge under 1920. På våren 1921 var huset färdigt och invigningsfesten kunde hållas söndagen den 1 maj 1921.

Fastigheten inrymde en stor sal med scen och läktare med 244 sittplatser, två klubbrum, kaffekök och vaktmästarebostad om ett rum och kök. Redan samma år kom biografverksamheten igång i den stora salen. I anslutning till huset byggdes också en ny dansbana. Senare samma år friköpte man marken vid huset från AB Stjernfors-Ställdalen för 50 kr. Under året inhägnades också området med folkets hus och dansbanan varvid en början till en folkpark skapades.

           En genomgripande ombyggnad av danspaviljongen gjordes 1937. Den hade en golvyta av 15 meter i diameter. Paviljongen blev nu övertäckt och på sidorna försedd med fönster samt med musikestrad om 6x5 meter. Den vinterbonades och förseddes med två eldstäder varför man även vintertid kunde anordna dansaftnar.

            Efter att man anslutit sig till Folkets Hus Centralstyrelse 1936 kunde man lättare engagera större sällskap såsom Arne Hülphers orkester och Hula-kvartetten. Carl och Ebbe Jularbo var populära i Bredsjö och återkom år efter år. 

            En genomgripande ombyggnad av huset gjordes i början av 1950-talet. 2024 gjordes en stor eluppgradering med prioritet på energieffektivitet och säkerhet. Även en ny bergvärmepump installerades.

Idag har Ösjögruvan och Bredsjöhyttan liksom den ekonomiska föreningens stadgar fullgjort sin historiska uppgift. Samhället har förändrats men människors behov av kunskap och bildning, kultur och nöjen kvarstår, om än i annan klädsel än den politiskt bundna. Nya stadgar har antagits som är religiöst, politiskt, neutralt och ideologiskt obundna, men strävar likväl att vara en mötesplats med kunskap och bildning, kultur och nöjesaktiviteter i demokratins anda.

             Fram till 2021 finns i stadgarna §3 inskrivet att "Till medlemmar i föreningen antages fackpolitiska och ekonomiska föreningar, men även enskilda personer må, efter önskan, kunna i föreningen antagas som medlemmar". Fram till 2021 ägde IF Metall ca 1/3 av andelarna samt där Socialdemokratiska arbetarkommunen finns med på ett hörn, i stort sett ägs resten av andelarna av enskilda medlemmar. De nya stadgarn innehåller enbart enskilda medlemmar, dvs. fysiska personer.

Idag finns Bredsjö Folkets Hus klassad som en allmännyttig och ideell förening, under Sveriges Hembygdsförbund paraply, med inriktning och bevarandet av Bredsjös kulturhistoria.

Källor: Arkiv från Föreningen Folkets hus i Bredsjö u.p.a., ArkivCentrum Örebro län. Svenska Folkrörelser, bd V: Folkets hus och parker, s 149, Stockholm 1939.

https://web.archive.org/web/20050828202853/http://www.folkpark.nu/folketshus/bredsjo.htm